Promenad i Tierp














Promenad i höstsolen med Jenny, Sofa, Love och Alvin mys värre. Har blivit ganska duktig på att gå ut och gå nu faktiskt skulle jag vilja påstå. Under graviditeten (framför allt slutet) kunde jag knappt röra mig så det känns som en befrielse att kunna gå 1-2 timmar om dagen och bara "ah"..


Nu ligger Alvin och Tim och tittar på cartoon network, så söta :P ja känner mig inte speciellt seriös heller, har fastnat i ett nytt spel på facebook, "zoo game" typ, man köper djur som bara blir dyrare och dyrare för att man ska kunna tjäna lite mer pengar för att kunne köpa fler djur för att tjäna mer pengar.. värdelöst hamsterhjul egentligen.. Men nu e ju tavlan klar så ja måste ha något annat att pyssla med :P

Bebis 1 månad gammal!



Grattis min älskade Alvin, mamma älskar dig mer än allt som går och finns här på jorden. Du är det bästa som har hänt mig. Min älskade lilla bebis, att något så vackert kunde komma ur mig, det kommer jag aldrig förstå. Jag älskar dig min son, min vackra, underbara son.
-♥-

-♥-


Mitt projekt

Mitt senaste projekt är klart! äntligen!


Farsdag <3

Morn morn! Och gattis alla pappor på farsdag!

Hoppas på att min pappa kommer idag, har inte fått svar än, sitter och väntar med telefonen bredvid mig. Alvin ligger och sover, ja känner mig rätt utsövd.



sophié om Lite svar..:
haha nej åsa, du MÅSTE bli platt om magen direkt efter barnet kommit ut!

♥ Haha! Precis :P


ÅHHH!!! Drömhäst!!

Poe väg att skriva historia. Foto: Barry Bland/Barcroft Media

Poe kan vara världens största häst

LONDON. Knappast en vanlig liten pålle.
Tioårige Poe är så stor - att det krävs en stege för att komma upp på hästens rygg.

 

Drygt två meter hög och ett och ett halvt ton tung, då kan man verkligen prata om hästkrafter.
Poe är av rasen Clydesdale och är på väg att skriva in sig i rekordböckerna. Den aktuella rekordinnehavaren, Remington från Texas, är 198 centimeter från hovarna till manken. Poe är två centimeter högre.

Specialstege

- Poe måste vara störst i världen. Det är bara för grabbarna från Guinness att komma hit och mäta, säger ägarinnan Shereen Thompson till Daily Express.
Hon är själv bara 160 centimeter lång och har en specialtillverkad stege när hon ska kliva upp på Poes rygg.
Hästen är döpt efter klassiske skräckförfattaren Edgar Allan Poe. Vilket naturligtvis är helt följdriktigt. Poe är nämligen - som ni ser av bilden - rejält skräckinjagande.


Lite svar..

Anonym om 4 Veckor och 10kg senare..:
men du har ju lite hängmage å träna bort =)
IP: 81.94.85.190

♥ Ja det är sant, men jag har en känsla av att det hör till. Alla nyblivna mammor lär ha lite hängmage, vart skulle annars bebisen bo innan den kom ut? Logik lixom.. Så klart ska den bort, men jag får fortfarande inte träna, en månad kvar innan jag får lyfta något som är tyngre än min son.. så den har rätt att hänga.

4 Veckor och 10kg senare..



Jag skulle vilja påstå att jag har gått ner en del :P

Morn morn

Åh underbara värld! fick sova hela natten! underbara dumma älskling att inte sova alls. Han kunde inte sova så en annan kunde passa på. Så otroligt underskattat det är att sova, sista delen av graviditeten fick jag inte sova heller, kanske va meningen att man skulle bli inställd på att inte sova, eller vad vet jag ? men man kan ju gissa.

Låg och tänkte på förlossningen, shit va vuxet det känns att kunna säga så.. men i alla fall. vilken ljuvlig övermänsklig känsla det var.. helt galet. Alvin är inte den sista att komma här ifrån kan jag ju ärligt säga :P haha.. så där appropå ingenting :P..

Folk sa att man skulle glömma sina gravid krämpor när barnet väl kommit, men nej.. jag lider fortfarande när jag ser stormagade kvinnor och tänker på min fruktansvärt mobbade rygg och hur ont de gör att bära den där magen.. jag kommer ihåg, uh.. aj.. de är en smärta jag inte kommer att kunna glömma men den skrämmer mig inte heller.

En annan helt appropå grej, kom på en sak, eller ja det slog mig att Alvins bajs ser precis ut som lamm, spädkultings och spädkalvs bajs.. otroligt ointressant observation kanske.. men de slog mig och sekunden efter dumförklarade mitt huvud mig själv, så klart deras avföring ser lika ut, dom äter ju samma saker, ja mer eller mindre.

Är de okej att vara lite bäng i huvudet ibland? (de tycker jag i alla fall)

Puss & Kram
Mamma Mrawen

Tillbaka.. pam pam pam pooom..

Nej speciellt länge kunde jag inte hålla bloggen nere, får sån jätte abstinens efter att blogga, har man gjort det sen dec 2007 så blir det en ganska inbiten vana. Nu är allt lugnare på privata lägret med så.

Ja vad sen sist? jo men hej! småbarnsmamma va de ja! Snacka om omställning, förut klagade man om man sovit lite dåligt en natt eller två, nu - tänk att sova en hel natt. Alvin bestämmer, han är bossen här hemma nu, bara gilla läget och försöka att hitta nya rutiner i hans rytm. Men de e inte bara jobbigt, verkligen inte! mammans lille mys pojke, åh han luktar så gott och jollrar så sött! Underbara bebis ^^

Jag har inte brytt mig om vikten under graviditeten, eftersom att jag hela tiden har varit på gränsen eller inte fått i mig tillräckligt med mat, så ja har ätit godis och kakor och läsk och ja, inte bara nyttigt och gick upp 17kg, vilket inte känns så överjävligt, otroligt mycket va ju vätska, hade ju ödem över största delen av kroppen. Nu fyra veckor senare har jag gått ner 10kg faktiskt, känns bra, vinter jackan är fortfarande för tajt så måste ner resterande med om jag ska slippa frysa i vinter :P. Känns lite konstigt att "kunna kontrollera" magen igen, förut så kunde man verkligen inte göra något, den växte för att den skulle de. Nu är magen min igen, nu kan jag försöka forma den igen, eller ja, inte nu, 4 veckor kvar innan jag får göra mer än att promenera, och lyfta tyngre än Alvin.

Ah nej ska se om man ska försöka sova lite till, har inte blivit så mkt av den varan..


Puss & kram
Mamma Mrawen

Nu lägger jag ner.

När jag kom hem från BB längtade jag till att få börja blogga igen, inte jag att inte blogga en eller flera gånger om dagen. Men nu efter min sons födelse har intresset av tyck och tänk om mitt liv och mina beslut, mina relationer, min kärlek osv. gjort att jag har bestämt mig för att från och med nu åter hålla mitt liv för mig och er som faktiskt har del i det, personligen. Kanske kommer bloggen att återupptas, om så blir fallet vet jag inte när.


Men det viktigaste i mitt liv är min son, min pojkvän, mina vänner och min familj.

Ni trogna läsare, vill jag be om ursäkt för om detta, jag hade gärna fortsatt att blogga om nya livet, livet som småbarns förälder tyvärr kommer jag som det ser ut inte göra det. Men jag tackar för stödet jag fått från er. ♥

En sak som ni alla ska veta är att jag är lycklig, jag är en lycklig mor, jag är en lycklig flickvän, jag är lycklig i mitt hem och älskar mitt liv och er som förgyller det.

Er vill jag tacka.

Sista
pussarna och kramarna
från mamman Mrawen ♥

Mig går att nås på mrawen@hotmail.com


trött

Trött, trött och trött igen. sova? nej.. kanske inte.. men de e värt så fort man tittar på honom, helt sjukt vad man kan orka. Snart blir allt bättre och det kommer bli lättare att sova när vi kommit in i någon slags rutin med de här :P.

Då var man mamma, och tillbaka

Ursäktar att man inte varit aktiv senaste dagarna, tankarna har legat på lite andra saker än att blogga faktiskt :P. Men nu är jag med i matchen igen.

Snacka om konstigt när vi kom ut från sjukhuset. Kändes som om man varit instängd där i en evighet! när jag åkte hemifrån så var träden fortfarande lite gröna, när jag åkte hem var det snö på sidorna av vägen! och löven va ju så när som på borta, helt galet, känns verkligen som om man varit inspärrad jätte länge. :P

Va så sjukt skönt att komma hem! saknat min säng, min ektorp, Elvis, Ella, min vardag, mat! Åh mat! få komma hem och pappa serverade hamburgare! åh! nam nam nam nam!! inte något blaskigt bläigt över hälsosamt, grädde ska det vara! i goa mängder :P

Känns lite ja.. blandat att vara mamma, både som att han inte är min och jag bara har stulit honom nånstanns :P och att jag alltid varit mamma. Trodde att det skulle bli svårt att "lära" sig att bli mamma, men det sitter i märgen, instingter, att leva efter barnet och veta vad man ska göra och vad saker och ting betyder kommer sjukt fort ändå, ja jag säger inte att man kan allt! shit no! men man fattar ändå lixom. Nu så känner jag mig också säker på att bära och vad han menar med olika läten och så. Just nu så känner han både massor och inget, om man får säga så. Hela världen är ju ny, sinnena är ju på inställningsläge för honom.

Trodde att det skulle vara mycket mycket mer skrik och gråt! han låter mest som en liten fågel, kvittrar och jollrar, så jätte söt. Typ bara nätterna som man blir arg och galen, natt amningarna har vi inte fått in riktigt än, han blir jätte frustrerad och det är lixom som om han inte vet vad han vill, hungrig, vill ha tutte, men spottar ut den efter två snutt och så, sen blir man arg när tutten inte va i munnen längre och ja.. det håller på 10-30 min innan han tar den och äter lugnt. På dagarna går det jätte bra däremot! Då är det jätte mys för oss båda, tror jag, haha! för mig i alla fall, och han somnar så, ja ^-^.

Tänkte lägga upp en bild på honom, men de strular med nätet här så.. bråkar med det en annan dag :P eller senare idag :P haha!

Natti natti på er där ute, jag ska ta och diska upp och försöka sova lite innan nästa amning

Puss och Kram
Mamma Mrawen ♥

Alvins födelse, min förlossning.

Klockan ringer, 04.30. Går upp ur sängen med förväntan, nervositet och glädje i bröstet, idag var en stor dag, idag var det dagen att bli mamma. Tittar åt sidan och ser att sängen är tom, undar vart Tim var någonstans, går ut i lägenheten och ser honom sova stock i soffan, frågan i huvudet - varför ligger han där? Antagligen så finns det väl en bra anledning till det. Fick reda på sen att jag hade sagt åt honom att jag ville sova själv när han hade försökt att lägga sig bredvid mig kvällen innan, snacka om att känna sig dum, men sömntabletter är bra saker.

Tim åt frukost, jag duschade, sista skulle packas och kollas över, sängen skulle bäddas, grisarna skulle ha mat sista trixet innan taxin kom 5.45 för att köra in oss till Akademiska Sjukhuset. Känslan av att äntligen få gå med BB väskan i handen, ta med sig bilbarnstolen, och veta att det var dags, en helt otrolig känsla. Efter hela den här tiden så var det faktiskt dags att åka in till Akademiska.

Nervösa, förväntningsfulla, lyckliga, satt vi i taxin, snart var det dags.



När taxin körde in framför ingång 96 stod Sandra redan där och väntade, sen kändes det som en evighet innan pappa kom gående i korridoren 06.50. I samlad trupp åkte vi upp till andra våningen. Där träffade vi på barnmorskan Johanna som visade oss rummet där vi skulle komma att bo i senare på BB. Jag fick emla salva på handen och armen inför nålsätningen, en sån där rumpnisserock och stödstrumpor. Nu var det dags! klockan närmade sig 8, nu är det dags att åka in på operation.



Ganska spännande att åka säng måste jag påstå pirrade i hela kroppen, kunde inte sluta le. Kom ner på operation och fick byta säng, ta ur tungpiercingen och rullas in till operations salen.  Där inne va de massa folk och konstiga saker och det luktade konstigt och lampan i taket var reflekterande så att man såg folk i lampan, som var på andra sidan skynket, vilket var lite läskigt. Alla pratade i mun på varandra, hälsade, pressenterade sig, frågade hur det var, hur det kändes, trodde dom på fullaste alvar att jag skulle komma ihåg alla dessa namn?

Ett av mina skräckämnen inför snittet var kommet, sätta nålen i handen, droppet. Narkosläkaren var snabb fram med masken och tröck på mig den och sa åt mig att andas, tre andetag senare så var jag helt bong i huvudet. Narkos syster som skulle sätta dropp frågade om hon skulle göra det och jag svamlade bara att hon kunde göra vad hon ville, jag sket i vilket och det gjorde jag sen satt den där.

Sen ombads jag att sätta mig upp förstod att det var ryggbedövningen som skulle sättas. Kul att sätta sig där med ryggen mot narkosläkaren och tänka på att han va tvungen att glo i min rörmockarklyfta. Sen stack det till och jag grät, och grät och grät. Jag var så rädd,  så otroligt rädd, hickade bara hela tiden "det är läskigt, jag är rädd, läskigt, rädd". Ingen hade sagt heller att det skulle ta en sån tid att sätta den där bedövningen! tog ju flera minuter att vrida om kanylen i ryggen på mig. Narkosläkaren frågade hela tiden om det kändes på det ena sättet eller det andra, om det värmde eller kylde och så.


Efter bedövningen fick jag lägga mig ner. Kändes jätte konstigt i hela kroppen, pirrade, värmde och man kände verkligen hur fler och fler delar försvann bort. När behövningen satt fick jag kateter, vilket inte var exakt lika läskigt som jag hade trott. Sen kom skynket upp och efter det så dallrade bara magen, såg att det var en massa folk böjda över mig och mössorna rörde sig, magen vobblade fram och tillbaka, kändes inget, utan bara konstigt. jag trodde att jag skulle förstå att dom faktiskt höll på att skära upp mig på andra sidan, men det gjorde jag inte. Hade tur att narkos sköterskan va så fint sminkad, låg mest och filosoferade på det och försökte att hålla mig lugn. Tim var helt underbar, han gjorde bara precis vad han skulle, bara tröstade och lugnade, så helt underbart stöd.

9.08 lättade tyngden i magen och det skrek till, sen kom ett skrik till och sen så kom dom frambärandes på en liten docka, fullständigt inkletad i fosterfett och annat gos. Allt jag kunde tänka då var "ge den där till pappa" och grät och grät, så mycket känslor och inte en aning om något, fattade inte. Tim grät, jag grät. Nu var Alvin född.




Alvin försvann ut ett tag, nyblivna morfar klippte navelsträngen, och han tvättades av, vägdes, mättes och fick en spruta. Sen fick jag tillbaka honom. Vilka krokodiltårar, dom var jätte många och överallt, förstod inte.




Vi fem som var med vid förlossnigen, ja utöver all personal.

Webbisen!!!

    • Föräldrar: Åsa Lidenvik
    • Kön: Pojke
    • Namn: Alvin Bangt Gervasius Lidenvik
    • Datum: 9 oktober 2009
    • Tid: 9:08
    • Vikt: 3770 gram
    • Längd: 47 cm
    • Hemort: Tierp
    Tack för alla gratulationer. Vi mår bra och är vid god hälsa. Förlossningen gick underbart smidigt och alvin är en stor och frisk pojke. Kramar från sal 5.
Webbisar.se

Hahahahaahaa!!! Bangt!!!!! Tim är bra på att stava :P Bengt ska de vara :)

Alvin är kommen till Tellus, at last! :P

Lille sonen kom till världen klockan 9.08 den 9/10-2009, med en vikt av 3770 gram på sina 47 cm.








Senaste graviditets nytt - Det blir bebis! ..... På Fredag!

Okej.. som föregående så tar vi de här från början.

Resan till Akis
Kunde inte sova, så va uppe på tok för tidigt.. sen vart det sjuktaxi in till akis, och då började jag må jätte dåligt, va så nervös, rädd, illamående, trött, frustrerad, orolig. Trodde nästan att jag skulle spy i taxin, men då hände det som har förgyllt min dag hela dagen :P.. haha! ni ska veta att de va jävligt roligt då, och jag är glad att jag hade något som fick mig att garva när de behövdes.

Det är ju så att jag har stora problem med att spy när jag mår illa, så jag skiter i stället, marsvins reaktion när jag blir rädd så skiter jag (som tur var i de här fallet att det "bara" var gaser men ja). Jag råkade lägga av en riktig riktig rökare. Messade till Tim att jag inte mådde så bra (ville inte att sur chaffören skulle höra vad vi sa till varandra) och han messade tillbaka "kände du hur han pruttade när vi åkte ut ur Tierp? jag höll på att kräkas :)" och jag med mitt egna sinne för humor höll på att garva ihjäl mig, och stackars Tim fick en chock när han fick reda på att det var jag.. som doftade allt annat än rosenblad. :P

Väl inne på Akis
Kom in i ett rum, en barnmorska kom, pratade, satte sån där "lyssna på barnets hjärtljud pryl", såg bra ut. Blev flyttade, kom en läkare, kände på magen babblade, ultraljudade, jag fick tablett ->somnade...

Vändningsförsöket

..vaknade en timme senare så kom det in dom två som jag träffat innan och en till. Då skulle dom se om det gick att vända honom överhuvud taget, men så klart med min tur så hade rumpnissen satt hela stjärten i gropen, och smurf va ont det gjorde när dom höll på! aj! grinade som en bebis.

Beskedet..

Fick en sån där "lyssna på barnets hjärta pryl" på magen igen. Sen fick jag mina
Alternativ, 1
: göra bäckenröntken och se om jag skulle kunna föda vaginalt i säte (vilket kan innebära en massa risker bla.) akut kejsarsnitt.
Alternativ 2
: planerat kejsarsnitt..

Hur jag än skulle göra så va i alla fall risken/chansen att de blev kejsarsnitt ändå, så de va väl lika bra att göra planerat kejsarsnitt i stället, rent logiskt.

Chocken
Jag grina och grina och grina och grina. Va verkligen inte berädd på det här! fanns ju inte i min värld överhuvud taget! jag skulle ju föda vaginalt, jag skulle gå som alla andra och invänta värkar och låta vattnet gå och hela den biten.. men hepp.. vart lixom snuvad på den upplevelsen, som jag gått och triggat mig själv inför sen i februari! Allt vändes upp och ner på ingen tid alls..

vart så jävla mycket, dessutom så var jag trött, frustrerad, i chock, rädd och hadfde fått en konstig tablett som gjorde att jag vart jätte mysko i huvudet.. så jag grinade mest bara.. och grinade och grinade..

Lunch
Rast från babbel och besked och undersökningar.. skööööönt.. efterlängtat som fan.

BB
Sen fick vi komma upp till BB och träffa en barnmorka, Johanna hette hon. Jätte trevlig (alla hade faktiskt varit helt underbara hela dagen! vilken underbar personal!) frågor och svar om kejsarsnitt och hur man skulle kunna göra för att få det att gå så bra som möjligt för mig och mina jävla fobier, kanyler (som andra hanterar som ska på mig), gyn, och kräkan. Så kom de där roliga "vi behöver ett blodprov av dig" "darn" va de första jag kände. Johanna såg jätte orolig ut när hon satt där på andra sidan bordet med min jornal i handen.

Blodprov
jag frågade om vi kunde göra det här, i rummet, och de tyckte hon gick bra, så bad henne att hämta prylarna så kunde vi försöka i alla fall, skulle de inte gå så kunde vi prova med emla salva och så senare. Hon kom, jag bad henne att ta röret och blodet när jag stuckit, och att hon skulle få sätta bandet.. och vet ni vad? jag klarade det! och fick blod på första försöket! fy fan va jag är bra!! Tim såg ut som ett frågetecken, Johanna såg ut som ett frågetecken, men jävlar så gick det i alla fall.

Sen va de bla bla bla bla -> gå till narkos läkaren, bla bla bla bla.. tillbaka på BB -> taxi -> åka hem!!!

va så extremt trött! fruktansvärt!! lite soppa sen sov jag.. till typ elva eller tolv eller va den va, tog en sömntablett som jag fick av sjukhuset och nu sitter jag och berättar om min omtumlande gårdag.

♥Så nu blir det bebis på Fredag! Alvin kommer på Fredag! ♥


Och närmst i gissningsleken var:

8 Okt - Andreas
10 Okt - Katariina

Ingen lyckades dock pricka rätt, tyvärr.



Lite läskigt är det dock med Alvins födelsedatum påminde pappa mig om, för det är faktiskt min farfars dödsdatum, den 9 Oktober. Läskigt..

Senaste graviditets nytt - Alvin har återgått till SÄTESLÄGE

Ja ha okej, skit dag.. nu tar vi de här från början..

Hade MVC idag
Tänkte att "eh.. uh.. måste ja åka överhuvu taget? eh.. uh.. orka.. blä... gå upp" osv osv.. Men åker in.. skulle ju ändå fika med Sandra, Madde och Bellan så de va ju värt hur som att åka in lixom. Kommer dit, bablar lite, berättar om smärtan i "övre delen av magen" / "nedre revbenen" och enligt min barnmorska så har min älskade lille ofödda gett mig en inflamation på brosk delarna i nedre revbenen, tack underbara unge.........

Ingen urinvägs infektion!! woho!

Kollade kisset och första gången under graviditeten så har jag inte urinvägsinfektion! woho! (nu när jag är för lat för att äta penecilinet så har jag inga problem med urinvägarna.. urm.. )

Tjockis..

Väga sig, urm.. är det ett bra tecken när man måste flytta magen åt sidan för att se hur mycket man väger?? HAHAHA!! 17 Kilo har jag lagt på mig så här långt :P.. väger mer än min pojkvän nu.. känns lite illa... Men de är 17 kilo kärlek :P

Sen va de mage

Och för första gången så såg tant orolig ut, och de bådar ju inte gått alls.. tom. tog till den där trä tratten, som hon aldrig använt förut, och för första gången så kände hon faktiskt på magen på riktigt. Lyssnade på hjärtat, som inte satt där jag trodde alls. Så konstaterade hon att "det är tomt här nere, jag tror, men kan inte säga säkert, men jag tror att han har lagt sig i säte igen" "HELVETE" va de första som gick in i min skalle..

Hon satte sig vid telefonen direkt och fixade en tid till mig på kontroll ultraljud på akis 2 timmar senare..

Fika
Mys - Bella = Super söt! Godis! Äta upp!. Jätte kul att träffa på Madde igen! God macka! Storken najs.. Bye bye!

Bussen..
Ja.. så va de bussen till Akis, lite svårt att gå med gelé tassarna, men bussen svängde åt fel håll så de vart en sån där oplanerad äckel promenad i lite för snabb takt.. fan va ont de gjorde, va påväg att börja grina, men hade ju inget val än att ta mig framåt..

Akademiska
Anmäla -> åka hiss -> sitta väntrum -> kaffe sugen.. en tant kom förbi och frågade vad jag hette och jag svarade så klart och förklarade vad ja gjorde där, och tant tittade konstigt på mig och sa att "oj men de måste ha blivit fel, vi har 3 ultraljud inbokade nu klockan 1" Men eftersom att jag är så sööööt.. eller inte.. men av någon anledning så fick jag komma in direkt i alla fall :P.. gelé - kladd, kladd, kladd.. Ultaljuds manicken -> Bebis på skärmen.. och så klart med min jävla tur.....

Så har ungen lagt sig i sätesläge! Vecka 37+6!
Gull unge.. *morr*

Sen gjordes mätningarna, dom vill ju veta hur stor han är.. i efterhand så ville jag inte veta det.. ja menar.. de är 14-15 dagar kvar till BF.. och ungen väger 3,4 kilo nu!!! AH!!!!

Så i morn, idag.. om jag tänker efter..
För i vanlig ordning så är det svårt att sova så ska jag infinna mig på akademiska 8.30 på förlossningen för vändningsförsök.. kommer inte gå, inte med den stora ungen, i min lilla kropp, så här sent.. är sjukt orolig för kejsarsnitt.. livrädd på ren svenska.. när man är så inställd på vaginal.. så kanske det inte blir så.. uh.. nu är ganska mkt ganska så jobbigt.. vill inte riktigt vara med.. faktiskt.. nu vill jag verkligen inte vara gravid längre.. nån som vill ta över?



BTW! Gull värre så där appropå ingenting.. eller tjocka magar, eller nåt så känns de verkligen att man är data beroende när man får sånna här medelande på facebook:

Åsa! Så fort du är borta en dag från facebook så undrar jag vart du har tagit vägen ;) Har Alvin kommit än?? Kramar!

Skulle jag vara beroende av internet? eh.... haha :P


Får veta mer om Alvin och hans utrymmnings planer i morn.. håll tummarna för oss!

Puss & Kram
//Mrawen ♥

3 Till Ute ur leken :P *Sorry*


"september barn" - Åsa

3 Okt - Karin
6 Okt - Jenny
6 Okt - Yvonne (sattsar på em)
6 Okt - Johanna

8 Okt - Andreas
10 Okt - Katariina
11 Okt - Erik
13 Okt - Malin
16 Okt - Linnea
16 Okt - Adde
17 Okt - "snille blixten"
18 Okt - Schwefen
18 Okt - Johannes
19 Okt - My
20 Okt - Cedrik
21 Okt - Okana
22 Okt - Pappa
23 Okt - Jessice
25 Okt - Alexandra
25 Okt - Lotta

Sorry, ingen bebis idag heller, Jenny, Johana o Yvonne. Nästa gissning ligger på "Göteborgaren" Andreas den 8 Okt!

Sova? nehä..

Sova? Nehä..
ligger man här igen utan att kunna sova.. jävla skit.. åh... om man bara kunde få sova som folk... har så sjukt tråkigt just nu.. facebook har en massa helt totalt onödiga spel bla. famville, farmtown, yoville osv osv.. men nu har man ju fastnat i de där jävla Happy Aquarium.. skit sött men totalt onödigt.. ja menar, man köper fisk, tränar fisken, väntar 4 timmar, tränar fisken igen, matar.. så nu har jag 1 timme och 10 min innan ett ägg kläcks.. då ska jag träna det.. värdelöst tidsfördriv på min ära..

Idag den 6 Okt

♥ Får se om Jenny, Yvonne och Johanna har rätt ang. Alvins födelsedatum ;)

♥ Mvc

♥ Fika med Madde Bella och Sandra *mys*




Puss & Kram
// Mrawen ♥

vecka 37+4 / vecka 38 = 94,3% av graviditeten..

Uträkning utgår från dagens datum: Mån 5 okt 2009.
Din graviditet startade Tors 15 jan 2009.
Din menscykel är ca 28 dagar
Du blev gravid ungefär Tors 29 jan 2009 (ägglossningen).
Du är på dag 264 av 280. (94,3%).
Du är i vecka 38.
Du har gått 37 fulla veckor och 4 fulla dagar (v37+4).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden). [Läs mer här]
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Ons 21 okt 2009
Du har 16 dagar kvar till beräknad förlossning.

Vecka 38: 1 okt - 7 okt 2009

Vecka 38

Kroppen:
Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.

Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.







Snyggv´ä värre.. fårr massor med sprickningar.. inte kul alls.. men antagligen så skulle de väl komma förr eller senare.. uh.. :(

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0