Tristess..

Börjar på att bli en less tristess att bara gå och vänta, man har lixom slutat hoppas på att det ska hända något, nästan så att man förtränger att man är gravid för att tiden går så långsamt när man är medveten om det. Nu känns det så overkligt igen, ett tag så förstod jag, nu så nej.. en jävla massa gaser.. Orkar inte ens bry mig om att de gör ont längre, för som det känns nu så kommer ja ju alltid att ha ont och leva som en Amerikansk TV tjockis. Att få tillbaka sin kropp och sitt självförtroende är sjukt långt borta.. kommer inte hända, jag är dömd att vara otypmlig och gigantisk för resten av mitt liv.. ah.. grattis Mrawen.. grattis.. Du drog nitlotten i gravidlotteriet, för du kommer aldrig sluta vara gravid.. gratz..

Gravid är inte längre ett främmande ord, inte ett konstigt ord, inte läskigt. Gravid är inte längre att bära ett barn, gravid är smärta, illamående, trötthet, järnbrist, humörssvägningar, tristess, ömma bröst, onda fötter, andningssvårigheter, surauppstötningar, svett och en skrattande garderob med massa kläder som man inte kan ha längre.. Hela tiden växer högen med "smalkläder"..

Meningarna skrattar i huvudet "det är långt kvar!" "njut av den här tiden" "det är ju minst tre veckor kvar!" "du kommer att sakna den här tiden sen" FEL, rättning: jag kommer inte sakna den här tiden, jag kommer sakna den "fina gravid tiden" när jag kunde röra mig, när jag fortfarande kunde känna mig sexig, när jag kunde ha kläder som inte var 10 storlekar större än mina ordinarie, den tiden kommer jag säkert att sakna.. men det finns inget posetivt med den här tiden! inget! det är bara vidrigt! hemskt! fast i en mardröm!

Ska man behöva må så här?!


Ska man behöva måilla dygnet runt och alltid! och inte lite heller, känns som om ja skulle kunna lägga en pizza när som helst! fan vågar ju knappt ställa mig i kö på affären längre!

Ska man inte få sova? för att man inte kan lägga magen på ett ens i närheten av bekvämt sett, och om jag ligger bekvämt så gör inte Alvin det, och han nyps och sparkas tills jag flyttar på mig.. och han ändrar sig HELA tiden!

Ska man ha så ont i övredelen av magen/nedre delen av lugnorna att man inte kan andas riktigt? och detta hela tiden, smärta till den milda grad att man bryter ihop i panik för att man inte kan fly från det onda..

Vill inte längre.. vill inte ha ont längre... vill inte vara tjock längre.. vill inte..







Gosh! min karl håller på att ge en förklaring och bruksanvisning til hur man ska förlova sig på ett riktigt romaniskt sett.. hurm.. jag kommer ihåg min förlovning, och oavsett hur de har gått sen så tycker ja att de va riktigt gulligt :P ler alltid när ja ser den där statyn.. men men! i alla fall! Jag vill också ha romantik.. ♥







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0