Hemskt..


Idag har jag mått konstigt hela dan, trött, dåsig, närvarande, borta, ja nej men konstigt.. sen fick jag ont i ryggen så ända in i f*n, gick fram o gjorde ont i magen. lessnade på att sitta uppe så gick till sängs vid 9, kunde ju inte somna, men va för rastlös för att sitta uppe, logiskt? nej.. men de är inte mkt som är. Efter ett tag så började det krampa i magen, låg och bet i täcket och kunde bara tänka på att försöka sova. Messade Tim och bad honom komma, har så svårt att somna själv särskillt när det gör ont.

Så kom Tim tittade på mig, la sig bredvid och konstaterade att "älskling, du vet att du har värkar va?" eh.. ja ha .. kanske de e de de är, ont som f*n gjorde de och konstigt var det, efter inte så lång tid så vart det jämna mellanrum mellan värkarna, och vi ringde in till förlossningen. "Alvedon, bad, Kom in om vattnet går, om de blir blodiga flytningar eller att värkarna blir för överjävliga" typ.. ah... bada, alvedon.. ah.. ont ont ont.. fortfarande värkar med 3 min mellanrum.

Tim vart tossig värre och sprang runt o fixade allt de där sista inför, alltså mobilladdare o dator o sånt slut plock lixom. Och värkarna fortsatte, jag vart trött och slut, så la mig på soffan och försökte att vila, som slutade i att jag somnade till mellan värkarna, som gick över till att jag sov stock, och när ja vaknade... så va värkarna borta..

Helvete, har man haft ont och så helt i onödan, hoppats i onödan.. Jag är så less nu, så less på att bli sviken hela tiden, att man ska tro, men att det aldrig kommer vidare till nästa steg nån jävla gång...

Inte bara att det är jobbigt fysiskt och så, men man känner sig så värdelös... att man inte ens kan sätta igång nån gång.. känns som om jag sviker mig själv och alla andra när det blir så här.. Som om jag kunde styra över värkarna och fick dom att sluta.. att...eh.. känns bara som att det är mig det är fel på.. att jag inte är kapabel till att föda barn.. att...jag har mig själv att skylla för att det inte går..

Nu kan ja inte sova.. för de första så gör det ont överallt.. så jag inte kan ligga ens någorlunda bekvämt och för det andra så känner jag mig så misslyckad.. så dålig.. och för det tredje så kliar det över hela kroppen.. utslag överallt.. variga blåsor, gör ont som fan.. och dom spricker hela tiden och nej.. de är bara hemskt..

Nu vill jag inte vara med längre.. orkar inte!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0